Jag borde ta mig tid att andas men vågar inte just nu... stort möte i morgon med alla som lyder under socialtjänsten, även chefen, rektor och resurs från skolan, min advokat och min mamma.. vi ska kartlägga situationen kring mig och sonen så vi kan få avlastning och ekonomiskt stöd, rätt medicinering osv...
Sonen har det jobbigt, jag har det jobbigt... inte alltid man orkar vara glad och hålla ihop, igår, idag men kommer snart igen.. iaf jag.. jag måste hålla ihop sonen.
I morgon har han idrottsdag...
Han tycker verkligen inte om förändringar just nu, vill inte vara bland en massa okända.. behöver finna ett fotfäste igen.
Hoppas jag kan andas ut ordentligt imorgon när jag kommer hem.... till dess... sköt om er och tänk på hur ni andas.
Åh! Jag ska hålla tummarna...vi fick hjälp via SOL förra året, tack och lov säger jag annars vet jag inte vad som hänt med oss.
SvaraRaderaHar bott med stöd i form av en familj som har som jobb att hjälpa familjer i kris i ett års tid nu. Vi har eget boende men de bor en kilometer bort och finns där hela tiden om det behövs.
Det har verkligen varit räddningen för oss. Hoppas att ni kan få liknande hjälp!
Lycka till, från en som just börjar lära sig att andas igen!
Kram Lena
Tack Lena...
SvaraRaderaJag har stora förhoppningar för dagen men vet också av erfarenhet att det inte alltid går ens väg bara för att folk håller med en.
Skönt att kunna andas...
Jag måste få berätta en kul sak för dig... Jag läste valda delar ur dina texter igår för sonen, han satt och skakade på huvudet och "hånskrattade" åt mig för han trodde inte det var någon annan som skrivit det, han trodde det var jag... ända till jag läste något om Mario cart och vad ni ätit DÅ insåg han att det handlade om en annan mamma och en son. Han blev glad över att förstå att andra har det liknande som oss, inte alla har syskon och mamma och pappa, det finns fler med AS och eksem och det finns fler som har samma svårigheter med kombinationerna.. Han var så söt när han insåg att han inte är ensam. Tack!
Kram Anna
Hej kära Anna!
SvaraRaderaFörst och främst vill jag tacka för Din långa, fina och mycket tänkvärda kommentar hos mig - tyvärr har Du ju helt rätt i det Du skriver... Allt för mycket ansvar läggs på oss föräldrar och förståelsen och insikten hos skola och omgivning i stort är allt för ofta obefintlig..
Sen vill jag berömma Dig för Din styrka och Din fina blogg här, jag kommer att läsa mycket mer här :-). Lustigt också det Du beskrev här ovan, om när Du läste från Lena´s blogg för Din son - min son reagerade på precis samma sätt första gången jag läste upp för honom från en annan mamma´s blogg.. :-) Goa, underbara, kloka ungar! De är värda allt slit och kämpande! :-)
Hoppas Ditt möte gick bra, skickar många styrkekramar till Dig/Er!
//Anna